Ugly duckling - Älskade hatade socka

Äntligen har jag maskat av och fäst trådarna på mina Ugly Duckling (fritt översatt: fula ankungen)

Ugly Duckling
(fula ankungen)

De är stickade i Opal, ett svart enfärgat och ett självrandande. Jag minns inte vilken kollektion det randade kom i, men det är färgnummer 7124.

Opal Sockgarn

Jag älskar verkligen Opals sockgarn. Men att blanda enfärgat med randat tycker jag blev en kanonbra kombination. Det jag inte tycker om med dem är att det har tagit 2½ månad (....!!!) att sticka. Strumpor som skall man utan större problem skall få klart under en helg. Men - vintern har varit hård för min del - så även ett par stackars sockor har tagit en evighet att få till. Så, det har känts som ett par evighetssockar. Men - jag tror nog det kommer bli ett par till vad det lider.

Om du skulle vilja sticka ett par, hittar du mönstret på Ravelry:
http://www.ravelry.com/patterns/library/ugly-duckling-socks

Om det känns fel - är det troligtvis fel

Oj oj oj vad det är länge sedan jag bloggade. Det innebär inte att jag har glömt eller jag inte skulle vara intresserad - jag har bara haft alldeles för mycket att göra. Under hela senhösten och vintern har jobbet tagit all min tid. Så - nog om det ;)

Det har blivit några sticktimmar senaste månaderna och jag har kommit en bit längre på den röda Brigaden. Jag har utan problem fått fast ärmarna och påbörjat raglan-minskningarna - allt fortfarande frid och fröjd. Sedan delade jag för dragkedjan som skall sys fast i vänster sida och börjar sticka fram och tillbaka.

Beskrivningen säger "SSP" (slip slip purl - högerlutande minskning med aviga maskor). Något triggar nu mitt inre att det här var något som var "krångligt" (jag stickade version ett för 6 månader sedan). Jag ut på youtube för att kolla in vad det är för maska som skall göras. Hmm - krångligt? Inte alls... Efter ha stickat några varv tycker jag SSP minskningen ser "fel" ut. Tänker inte så mycket mer på det utan stickar glatt vidare.



Minskningarna ser inte ok ut på övre halvan

En annan tanke som  har oroat mig ett tag är om garnet kommer räcka eller inte. Den tanken minns jag att jag hade när jag stickade den förra Brigaden också, men då räckte garnet precis.

20 gram till 10 cm tröja?

Nu har jag kanske 10 cm kvar på tröjan. SSP-minskningarna ser inte ok. Ut på nätet och kollar igen. Nu trillar jag förbi "SSPtbl" (slip slip purl through the back loop). Hmm - det där ser lite krångligare ut än SSP. Tillbaka till mönstret och kollar - här står det SSP. Bläddrar ibland sidorna i beskrivningen och hittar förklaringarna till förkortningarna. "SSP - slip 2 stitches as if to knit, then purl those 2 stitches tbl". Inte SSP - utan SSPtbl. Suck....

Stickorna har dragits ur för att backa tillbaka till första SSP. Sedan skall jag ta ett samtal till syster, och se om hon kanske har ett nystan till av garnet - förhoppningsvis i samma färgbad... Visst är livet underbart ibland?

Color Craving klar - Sockar på gång

Nu har jag maskat av min Color Craving - MKALen av Stephen West. Det har varit en mycket intressant stickning med väldigt (starkt betoning) långa (ännu starkare betoning) varv med rätstickning.

 

Den mäter nästan 2 meter och är helt komplett galen i sitt utseende. Ju mer jag tittar på den, desto mer tycker jag om den. Den kommer värma personen gott som den är stickad till.

Jag hade bestämt mig för att inte lägga upp något nytt förrän Color Craving blev klar. Så nu sitter jag bara å ler från öra till öra, när jag får lov att börja ett par nya sockor. Å den här gången är de till mig själv.

Stickar dem i Opal, både självrandande och helsvart. Roligt och enkelt mönster. Mönstret hittar ni på Ravelry om ni skulle vilja titta närmare på det: Ugly Duckling Socks av Karin Aida.

Tågsockorna klara

Jag har precis bytt position på jobbet och har fått börja lära mig lite nya saker. Det har gjort att jag varit väldigt trött om kvällarna, och har inte haft så mycket ork till att sticka på kvällarna. Men nu fick jag lust att sticka något litet och snabbt.

När jag gör mina sockar, blir det lite garn över. Långt ifrån tillräckligt för att räcka till något - trodde jag... En kollega till mig fick barn ganska nyligen. Och små fötter är lika med lite garnåtgång.

Ut på nätet och kollade lite på vad jag kunde göra, och trillade förbi världens sötaste mönster hos "Carpe Diem". Historien bakom sockan tycker jag också är helt underbar. Kolla in mönster och historia här.

Tror jag skall slå in sockarna i ett sött paket, och ge till kollegan i veckan.

Ha en underbar söndagskväll där ute, och ladda inför veckan som kommer.

En orgie i rätsticknig

~ VARNING ~

Bilder på Color Craving

---

I tisdags lade jag upp för Stephen Wests KAL Color Craving. KAL står för engelskans Knit A Long och är en mysteriestickning. Det enda jag vet det är lite hur jag skall tänka med färgval, grovlek och längd på garnet - å så vet man att det är en sjal som skall stickas.

Jag tycker väldigt mycket om det Stephens designar. Så jag känner mig inte speciellt orolig över att det inte kommer bli snyggt. Färgerna har jag inte själv valt (bara föreslagit) till han som skall ha den. Jag har valt att köra med Kampes 2-trådiga ullgarn i färgerna mörk grå, mörk lila och senapsgult. Ser helt galet ut, om du frågar mig.

Ok, det är lite galet att börja sticka utan att man har en aning om hur slutresultatet blir - men tycker samtidigt att det är lite spännande. Förra fredagen släpptes första ledtråden. Jag hann inte börja förrän i tisdags, då jag var i Berlin i helgen. Jag stickade på som bara den för att hinna ikapp. I slutet var varven så långa att jag höll på att krevera. Jag tror sista varvet på första ledtråden innebar 412 (..!?!...) maskor på ett varv.

Efter första ledtråden var både jag och syster (som också är med) helt säkra på vilken del det var vi hade stickat på. Men, igår släpptes andra ledtråden, och nu är jag inte riktigt säker längre. Efter ha läst igenom ledtråd två, ritar jag upp hur det kommer se ut. Ok, det är inte som vi trodde - men om jag tänker rätt, tror jag att jag vet hur slutet blir - det är två ledtrådar kvar.

Andra ledtråden är också klar, och jag har valt att inte sträcka ut sjalen, fall i fall du själv är med i den här KALen, men så här ser min färgkombo ut.

 

Än så länge har det gått åt ungefär 50 gr av varje färg, vilket innebär att jag än så länge har stickat 450 meter garn i rätstickning. Snart måste jag få varva med något annat - annars kommer jag bli helt tokig..! Men jag är rädd att det är 450 meter rätstickning kvar. Hur många maskor är det? Vet inte om jag varken vill eller orkar räkna just nu.... Nu läggs 150 gr rätstickad Color Craving bort och får ligga och vila tills på fredag och ledtråd tre släpps.

Förvirrat

Det är ett tag sedan jag skrev något här. Jag har ju lovat att lägga ut bilder på min Marius. Men, det får no

g vänta ett tag. 

Jag tog med mig koftan ner till min syster, och hade tanken att den skulle få fast sin dragkedjan. Det blev en blixtvisit till butiken i Göteborg. Å tyvärr fick jag inte med mig dragkedjan, såååå - Marius hänger i skylten - utan dragkedjan. Får se om syster, eller någon av de underbara syjuntarna barmhärtar sig över den. 

Jag fick tag i lite Rowan Summerspun till ett projekt jag har sneglat på ett tag. Brigade av Todd Gocken.

http://www.ravelry.com/patterns/library/brigade

Den har jag fått klar, men har inte hunnit få till några bilder på den än. Här är en liten förhandsrätt

 

Jag åker till Berlin idag för att träffa lite vänner. Så fort jag är hemma igen blir det fotosession å inlägg om det. 

Å så har jag dragit ut ett objekt ifrån Area 51. Du vet - den Amerikanska hemliga saken där de gömmer undan allt. Spektra har fått se dagens ljus igen. Är riktigt rolig att sticka. 

Varför lade jag bort den?

Återkommer snart igen, kanske lite mer strukturerad :)

Bromma Stjärnhimmel har påbörjats

Nu har jag äntligen lagt upp ett projekt på stickorna som jag har längtat efter att få starta ända sedan jag såg en bild på den för ett par månader sedan.

Bromma Stjärnhimmel ur boken Maskor och Medeltid av Anna-Karin Lundberg

 

Boken (du kan bläddra i den här) innehåller så många otroligt vackra projekt. Det är en dröm att bara sitta och bläddra i den. Bromma Stjärnhimmel har jag fastnat extra mycket för. Nu är inte det här en tröja jag själv skulle vilja bära, men jag tror att jag kommer älska att göra den. Så - kollade snabbt med syrran - å javisst kunde hon tänka sig den.

 

Färgen Anna-Karins exemplar är gjord i är inte färger min syster normalt använder. Så, jag har bestämt mig för att göra den i gråblått och turkost - färger som jag vet att syster älskar.

Allt i boken är stickat i Kampes 2-trådiga ull. Detta passar mig alldeles utmärkt, eftersom att det är mitt favoritgarn. Tycker det känns härligt rustikt att sticka i och så blir det så skönt efter att det tvättas.

Så, härom dagen lade jag upp mina 300+ maskor på stickor 2,5 och började sticka mudden. Kom upp till första mönsterraden och börjar inse vad det är jag har gett mig in i. Herregud vilket mönster. Diagrammet jag går efter är på över 140 maskor på bredden, och är i samma färger som tröjan stickas i. Nu är jag inte speciellt gammal - men mina ögon fixar inte så små rutor. Mönstret är inte heller geometriskt, vilket gör att det är svårt (för mig iaf) att memorera mer än typ 10 maskor åt gången.

Del av diagram ur boken

Mönstret finns tyvärr inte elektroniskt, utan det är bara boken som gäller. Helst har jag mina mönster i KnitCompanion. En oumbärlig app till min padda och telefon. Så jag försökte fota boken och få in det i appen. Det fungerade, men underlättade inte speciellt mycket. Så, jag satte mig och förde över diagrammet till Excel istället. Där kan jag ju själv välja färger och symboler till diagrammet. När jag var nöjd med resultatet, exporterade jag det till pdf - formatet som KnitCompanion föredrar. Sen kunde jag i appen konvertera min pdf till ett snyggt litet diagram, där jag enkelt kan markera rad för rad och jag kan ha diagrammet hur stort (eller litet) jag själv väljer.

Skärmdump av KnitCompanion

 

Nu går det lite lättare, men jag ser också vad det är jag har framför mig. En snabb överslagsräkning ger mig 50000+ maskor bara för kroppen. Det tillsammans med att jag kan memorera kanske 10 maskor åt gången - prata om att mina ögon kommer vara som pingpongbollar under en VM-match. Om jag får ihop det här projektet, kommer jag bli otroligt nöjd med mig själv. Eller vadå om - det här fixar jag - hur svårt kan det vara..?

Än så länge har jag inte kommit många varv på tröjan, men så här är det den ser ut just nu

 

Jag är otroligt nöjd över mitt färgval och jag hoppas att den blivande ägarinnan tycker detsamma ;)