lördag 8 juni 2013

Broms i stickningen

Det finns en sak jag tycker mer illa om när getingar kommer flygande : bromsar. Det är ok när jag hör/ser dem på avstånd, men även då håller jag hela tiden koll på vart de är någonstans, fall i fall de börjar närma sig.

Den här bestämde sig för att min ben skulle bli dagens middag.



Alltså, jag kan inte beskriva hur det känns i kroppen. Kaffekoppen åt ena hållet (långt ut i skogen), stickorna åt andra. Två problem kvar - stickningen i knät å bromsen kom undan.

Var är bromsen?

Tar tag i stickningen å slänger undan den (utan stickor i).

Där e bromsh*****et...!

~ smack ~

De bästa med de här dumma flugorna är att de har knappt vett att vara rädda. Lätt att döda OM man kan kontrollera sina känslor och händar/armar.

Puuuuuuuuuussssst - var finns nu allt?

Kaffekopp = hel = tom = jo, det finns kvar kaffe på pannan = lugnt
Stickorna = inget trasigt = lugnt
Stickning = utan stickor = med flätor = hmm intressant


Jag har börjat bli kung på att fixa flätor som har blivit fel. Ett par minuter senare är alla maskor tillbaka på stickorna igen. Några ställen (vid flätor) har det repat upp sig ett par varv. Men vad gör väl det?

Tjoff tjoff - å så var vi igång igen å denna gången med en broms mindre i världen - hurra..!!!

2 kommentarer:

  1. Skrattar på mig, du är bara för härlig när du beskriver om dina fadäser och bekymmer, men även glädje och stolthet, du hittar alltid dem rätta orden haha. Synd att det inte fanns en kamera som filmade dig när du tampades med ”styggingen”, det hade blivit en 5:1a att visa upp. Koftan blir super-söt, du är så jädrans duktig, att du skulle bli en stickare av stora mått kunde jag inte tro.

    Kram på dig. Solen steker nu men det skall bli regn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "En stickare av stora mått" kanske jag inte skulle välja själv att kalla mig *ler*, snarare en stickare som sticker hellre än bra. Jag kommer vara den nöjdaste när jag kommer så långt som att kunna se på den å säga - japp, den är klar nu.

      Radera