lördag 17 augusti 2013

Lång väntan är snart över

I ett svagt ögonblick, i början av året, tog jag emot en beställning av en kollega som ville ha ett par raggsockar. Då hade jag ju inte börjat sticka än, utan tyckte glatt att det fixar min syster på några timmar. Ringer syster senare på eftermiddagen och berättar vad jag har lovat. Visst säger hon - lagom glatt.

Sockar, fick jag några veckor senare veta, är inte syrrans favoritsysselsättning. Hon jämförde strumpstickor med mordvapen, än något man framställer sockar av. Jaha vad gör jag nu?

Strax därefter började jag lära mig sticka, och det har gått i en rasande fart därefter. Halsduk, mössa, strumpor, fler strumpor, en barnkofta å ännu fler strumpor.

Men vänta nu - jag kan ju faktiskt sticka de där strumporna själv. Men det är ju så mycket annat som skall hinnas med in i mellan. Bestämde mig för att så fort Marius (den norska koftan) blir klar, så skall jag själv sticka raggisarna.

Igår skulle vi åka ner och hälsa på min svåger med familj. Marius är nästan klar (ja - fortfarande nästan). 4 timmar i bil - då måste jag ju ha något att göra. Så, då tycker jag att det är helt ok att börja på sockarna, Marius vill jag göra klar hemma i lugn å ro.

Men, jag ville ha en liten utmaning. Så jag bad kollegan mäta sin fot (efter instruktioner). Om jag skall göra ett par raggsockar, skall de sitta som gjutna på foten. Jag var duktig och gjorde iordning provlappar för både slät- och resårstickning, för att kunna räkna ut maskantalet jag behöver.

 
Jag har ännu inte varit med om ett projekt som har gått helt utan problem - ej heller den här gången. När jag hade skrivit klart mönstret, inser jag att jag hade stickat provlappen med fel storlek på stickorna. Det här var bara någon timme innan vi skulle åka. Hmm - hur löser jag det här?

Jo, matematik..! Procentuell skillnad mellan stickorna jag använde till provlappen, och de stickorna jag faktiskt skulle ha. Räknade snabbt om talen i mönstret, å så var det att sätta sig i bilen och sticka loss å se glad ut.

 (minnesanteckning - gör nästa par med Magic Loop)


Kom en bra bit med resåren på vägen ner till svågern, och stickade vidare lite senare på kvällen. I morse blev första sockan klar.

Second sock syndrom - inte den här gången. Lade genast upp för nummer två och stickade klart skaftet innan det var dags att vända bilen hemåt igen. Innan vi var hemma på torpet, hade jag vänt hälen och kommit en bra bit på foten. Ett par centimeter till, sedan var det dags att forma tån. Hon får en höger- och en vänstersocka ;)



Redan innan middagen var det dags att maska av andra sockan också. Jösses, två sockor på två dagar. Här går det undan.

Vänta nu  hade hon inte bett om att få någon röd detalj också? Hmm, kan det bli bra med en liten broderad blomma på sidan. Det kan väl inte vara så svårt?



På måndag skall kollegan få sina sockar. De gick otroligt snabbt att sticka - men oj vad hon har fått vänta länge på dem. Men snart är det vinter - då kommer de värma hennes fötter gott. Å jag är nöjd med resultatet.

(måttstickade för fötter, anklar och vader)
 
Jag har använt Kampes raggskocksgarn. Stickor 3,5 till skaften och 4,5 till slätstickningen. Marius fick låna ut lite av sitt tvåtrådiga röda garn till blomman.


Marius? Ja, jag skall fortsätta med den - jag lovar ;)

2 kommentarer:

  1. Du är lika otrolig som din syster när det gäller att sticka, fasiken så snabbt det går, fint blir det också, sketaduktigt!!

    SvaraRadera
  2. Tusen tack för en alldeles underbar blogg. Hittade hit via en länk i någon annan blogg.

    Man kan inte bli annat än på gott humör när man läser om dina öden och äventyr i stickvärlden. Du stickar underbart och skriver så underhållande.

    har lagt in dig som favorit i mobilen:)

    hälsningar Mamsen
    Esbo, Finland

    SvaraRadera