Jag trillde dit - till slut

Jag hänger rätt ofta på Online Stickcafé på Facebook. Jag kan varmt rekommendera att ta en titt där om du inte känner till gruppen. Om du frågar mig är det mer av en drog att hänga där, dagarna i ända för att se vad folk gör, vad de visar upp å vad de vill hålla på med.

Då å då dyker det upp något som alla bara måste göra.

Ta tex Pytt... All höll på med sin pytt när jag började sticka. Det var pytt hit å pytt dit. Själv undrade jag om jag hade hamnat på fel café? Här hade min syster talat om att man kan träffa andra som stickar.

Ja men eller hur? Det enda jag kunde hitta var inlägg om var hur man skulle göra sin Pytt, å då pratar vi inte om någon maträtt utan den berömda spetssjalen. Kan tillägga här att jag kände mig mycket bortkommen i stickvärlden, precis där i början (6 månader sedan). Ni anar inte hur mycket termer å slang det finns.

Om jag har stickat en Pytt?
<skakar på huvudet>

Näh, det jag trillade dig på var nästa trend - disktrasan. Jag log snett åt alla inlägg på hur bra de är, hur miljövänliga de är och så vidare. Jag betvivlar inte en sekund på det. Tycker en del är riktigt snygg också. Men ärligt talat, varför lägga ner tid på något som skall hänga i diskhon?  Vad är nöjet med det - egentligen? Slöseri med tid om du frågar mig..!

Jag fortsätter glatt med min blåa kofta. Du vet den blåa med alla flätor. Alla stora partier är ju klara, och har varit det i ett par veckor. Jag skall ju bara... Just det, nu har jag börjat förstå hur ufon blir till.

Stopp stopp - tillbaka här igen.

Jag sitter där och försöker få till en snygg söm på armen (för 17e gången) å får bara ett sjuuuukt sug efter att börja på något nytt. Men jag har ju bara så lite kvar på koftan... Men något nytt.... men men... bara något litet, jätte jättelitet.

Ååååh gud så skönt. Ny färg, nytt garn, nya stickor, nytt mönster. Swisch swisch fram å tillbaka (hålmöster för första gången förresten). Swoooch swoooh å jag bara sitter å ler. Laddar telefonen med ett avsnitt av Electric Sheep's Podcast (på engelska).  Swooosch swooosch - å så var den klar

Har lite av känslan av att ha varit otrogen. Koftan och jag skall vara monogama ju.

Trasan - den e snygg och jag tycker om den. Men om jag kommer använda den? Det återstår att se. Hmm, skär den sig mot inte mote väggfärgen. Det går inte för sig det - där åkte den ner igen.

Gå-bort-present : det blir bra
<böjer mig ner å plockar upp en ny wettex>

Cast on - ett nöje?

Nästan varje dag ser jag människor som är glada när de får lägga upp ett nytt projekt på stickorna. Nästan lika ofta som vi får njuta av andras färdiga projekt. 

Jag har precis lagt upp 44 nya maskor till ärm 2 på koftan jag håller på med.

Projektens längd varar allt ifrån några timmar till flera månader. Ok, några blir heller aldrig klara. Du vet, de där vi kallar för UFOn.

Jag har hållit på med min kofta i ett par veckor nu. Inte så mycket kvar på den. Sista ärmen, montering å sticka krage å för knappar, sedan är den klar.

Men ärligt - jag vill inte att det skall ta slut.  Jag känner mig trygg i mönstret, även om jag säkert har repat upp 10% av det jag stickat (mycket lärorikt).

Men det skall bli ett sant nöje att få bli helt klar med den. Det är ju mitt första plagg, om jag räknar bort ett par halsdukar, mössor å ett gäng sockar.

Åååh, sen har jag några rosa nystan som pratar med mig. Snart skall jag göra dem till viljes. Snart så. 

Broms i stickningen

Det finns en sak jag tycker mer illa om när getingar kommer flygande : bromsar. Det är ok när jag hör/ser dem på avstånd, men även då håller jag hela tiden koll på vart de är någonstans, fall i fall de börjar närma sig.

Den här bestämde sig för att min ben skulle bli dagens middag.

Alltså, jag kan inte beskriva hur det känns i kroppen. Kaffekoppen åt ena hållet (långt ut i skogen), stickorna åt andra. Två problem kvar - stickningen i knät å bromsen kom undan.

Var är bromsen?

Tar tag i stickningen å slänger undan den (utan stickor i).

Där e bromsh*****et...!

~ smack ~

De bästa med de här dumma flugorna är att de har knappt vett att vara rädda. Lätt att döda OM man kan kontrollera sina känslor och händar/armar.

Puuuuuuuuuussssst - var finns nu allt?

Kaffekopp = hel = tom = jo, det finns kvar kaffe på pannan = lugnt
Stickorna = inget trasigt = lugnt
Stickning = utan stickor = med flätor = hmm intressant

Jag har börjat bli kung på att fixa flätor som har blivit fel. Ett par minuter senare är alla maskor tillbaka på stickorna igen. Några ställen (vid flätor) har det repat upp sig ett par varv. Men vad gör väl det?

Tjoff tjoff - å så var vi igång igen å denna gången med en broms mindre i världen - hurra..!!!

Underbara problem

Det var ett par veckor sedan jag lade in något här. Mest beror det på att jag har skämts för vad jag har gjort, å alltså helt inte berättar om det. Men, varför dölja..?

Jag började på en barnklänning ifrån Sandnes

Jag menar - hur söt är den inte..? Svårighetsgrad? Det är ett barnplagg, hur svårt kan det vara..?

Jo, det kan det. Klänningen stickas nedifrån och det är en maaaaassa flätor. Nu vill jag åter igen påpeka att jag lärde mig sticka i början av året = jag kan inte så mycket. Det här är andra projektet jag gör med flätor. Första var en underbar mössa med en fläta i kanten. Världens snyggaste fläta förresten - kan varmt rekommendera Lisas Bjomal.

Ok tillbaka till klänningen. Än så länge inga problem. Stickar glatt på med mina rundstickor. Kommer till partiet där det är dags att byta färg. Nytt moment, helt nytt för mig. Men hallå, hur svårt kan det vara? Minskade ner antalet maskor på sista varvet och dyker ner i grangömman för att få upp nästa färg. Stickar runt ett varv.

Det här var ju inte så svårt. Kollar mönsterrapporten - en färg till..??? Ok, ner i garngömman igen och upp med nysta 3. Nu börjar stickorna kärva och jag får inte upp maskorna. Slangen är för kort så maskorna fastnar...? Kämpar på ett varv till, nu med färgbyte var och varannan maska. Å jag trasslar inte ens till mina nystan - bra där.

Nytt varv. Kollar mösterrapporten - en färg till..???? Ge dig..! Ok, ner i gömman å upp med ett nystan till. Bara tre färger på varvet, så det är bara att släppa en av färgerna. Maskorna blir svårare och svårare att få upp på stickan. Varje maska kräver en minut för att få upp (det är runt 200 maskor på ett varv) - behöver jag säga mer..?

Nu är jag inte personen som ger upp i första hand. Ut på nätet å kollar. Visst finns det något som heter Magic Loop? Har för mig att jag sett folk sticka sockar på rundstickor. Det måste vara grejen.

1 timme senare när jag har fattat vad det går ut på, och jag har bytt (200 maskor som sitter fast) till en långre slang så provar jag Magic Loop. Jaaaa naturligvis tog jag en för kort slang. Vad tänkte jag med..?

Efter ha slåtts med mina 200 maskor en gång till så sitter de nu på min längsta slang. Glad i hågen (näh du, börjar bli rätt irriterad) sätter jag igång. 4 färger och magic loop. Hur i **** blir jag av med glappet som blir vid vecken där Magic Loop gör sin grej. Det här blir inte snyggt...

Ok, nu har jag ett par saker att välja mellan:

1. Ignorera hur det ser ut
2. Byta tillbaka till min minsta slang å kämpa vidare maska för maska
3. Bortse ifrån mönstret och bara sticka med en färg
4. Bestämma sig för att det är ett UFO
5. Inse nederlag och repa upp

Jag bestämmer mig för att det här blev lite för svårt för min del. Jag kan inte sticka med 4 färger, flätor över allt och med magic loop. Inte min grej, inte alls..! 1 timme senare är den halvfärdiga klänningen snyggt och prydligt uppnystat och nedpackat i en påse. Den påsen skall jag ge bort till någon bättre behövande, som KAN sticka.

Vad jag borde ha gjort är att ringa min syster innan jag repade upp. Det finns ju ett alternativ till, som jag dessutom är välbekant med - strumpstickor..! Varför tänkte jag inte på det för? Ja ja, gjort är gjort - och det är någon annan som skall få sticka upp den.

Det var en vecka sedan. Nu har jag börjat på en liten kofta istället. En färg å 16 flätor på ett varv. Där alla flätor inte går åt samma håll.... spännande spännande. Återkommer kring det....

Nu är helgen slut för den här gången.

50% Spectra & 100% Helg

Spectra flyter sakta men säkert på och den är nu till 50% klar. Den är inte det minsta krånglig att sticka och det flyter på utan några större missöden.

 

 

Jag har börjat sicka baklänges då å då för att få lite variation. Men får hela tiden ge upp när jag kommer till det svarta partiet. För hur stickar man en avig maska baklänges? Har inte riktigt fått in det i huvudet, men kan inte heller säga att jag har ansträngt mig speciellt mycket.

 

Jag tror att jag skall ge det lite tid, för det börjar ta lite på ena armen av att hålla på att lyfta arbetet helt tiden (förkortade varv). Och eftersom det är färgbyte på varje varv, måste jag lyfta arbetet så att inte garnen tvinner ihop sig.

Sedan har det fruktansvärda hänt - jag har spillt kaffe på min favorittröja...!!! Inte en stor fläck, men den syns. Bestämde mig för att kasta in tröjan i tvättmaskin (för första gången). Bara det i sig är ju ett orosmoment. Allt gick bra...

 

...förutom att fläcken är kvar. Tröjan är i en del och inget har färgat av sig på något annat. Men - hur skall jag få bort kaffefläcken? Åter igen - någon som har någon bra idé?

100% av helgen har nu passerat, och det är dags för mig att hoppa isäng och sova. Det blir jobb imorgon - för första gången sedan i början av veckan. Å jobb innebär att det inte blir så mycket sticka på några dagar.

Inspiration å garnbeställning

Jag har ju i ett par dagar velat ta tag i något som är färglatt å helt inte ett för stort projekt. Vad passar då inte bättre än barnkläder? Det är vad jag inbillar mig i alla fall. Ut på nätet och kollat runt lite å fastnade för ett par barnplagg hos Sandnes.

Beställde garn till den här tröjan/jackan i Alpakka Silke Baby. Tror det kommer känns lite lyxigt

 

Beställde garn till den här tunikan också, men jag har inte en  aning om det blev Sandnes Mini Alpakka eller Mini Duett. Syster vet nog bäst (det är hon som packar å skickar garnet till mig)

 

Dessutom så har hon packat med rundstickor så jag kan börja på den här tunikan, som ligger i påsen å bönar om att få bli påbörjad. Mandarin Petit heter garnet till den här

 

 

Just det, ett nystan till med Kampes raggsocksgran blev packat också, så jag kan göra färdigt andra sockan till Niclas.



Panikstickning

Efter lunch idag fick jag ett frispel. Jag bara måste få sticka på något annat, bara en liten stund. Ner i min lilla påse. Ja, den är fortfarande liten med ganska få garnnystan i. Alltså har jag inte såå mycket att välja mellan. Så, vad åkte upp på stickorna om inte ett blå, svart å vitt raggsocksgarn.

Det är inte så länge sedan jag stickade på ett par sockar, men oj vad jag har saknat mina mordvapen. Pinnarna står ju åt all håll å kanter de första varven. Å granet är ju som att sticka med båttampar, lite annorlunda mot Manos Silke som är i det andra projektet. Sticka en liten stund å så var resåren klar.

Jaha, då var det dags att byta till 4,5 för att börja slätstickningen. Inga kruseduller på det här sockarna inte. Med klassiskt raggsocksgran tycker jag det ser bäst ut med släta eller ribbstickade sockar. Det jobbiga är att jag har en känsla av att jag håller på att paniksticka. Inte panik för att jag måste blir klar. Panik för att jag bara måste göra något annat än Spectra. Varför känner jag så..?

Redan förbi hälen å det har inte ens ätits middag än. Tror det är dags att lägga ifrån sig stickningen en en stund å få i sig lite mat. Underbar fläskfilé i currysås (äkta Thailändsk) med pasta. Till och med jag som inte har någon smak kvar (otrevlig förkylning) kände att det smakade riktigt gott (å mycket vitlök).

Tack för maten Niclas ;)

Stickningen åkte upp igen, å innan jag visste ordet av var det sickat å klart för tån, å sista maskan stickad.

Lika bra att fästa trådarna på en gång. Hör syrran alldeles för ofta säga "Jo den blev klar för ett tag sedan, skall bara fästa trådarna". Sagt som gjort, stoppnålen fram å trådarna avklippta.

Gött, ser ut att passa också. Ledsen Niclas, men jag har inte mer garn så jag kan sticka den andra på en gång. Jag får se till att skaffa ett nystan till först. Men det är väl inte någon brådska, det är ju flera månader kvar till nästa vinter ;)

Å så var det samma frågeställningen igen - vad skall jag sticka på nu då? Kanske skall ta en kik i min lilla garnpåse imorgon igen? Kanske har det krypit dit något nystan jag inte har sett..? Vi får se imorgon...